Jungfru av Karmel

Historia – Vår Frus uppenbarelse för den helige Simon Stock

År 1251, i staden Aylesford i England, uppenbarade sig Vår Fru för den helige Simon Stock, en karmelit. Hon räckte honom ett brunt ylle­skapular och sade:
”Detta skall vara ett privilegium för dig och alla karmeliter: att den som dör iklädd denna dräkt inte skall lida den eviga elden.”
Med tiden utvidgade Kyrkan detta storslagna löfte till alla lekmän som vill bli iklädda Karmeliternas bruna skapular och som bär det troget hela livet.

Den bruna skapular är en gåva till dig från din Himmelska Moder.

“DEN SOM DÖR I DETTA PLAGG SKALL INTE LIDA DEN EVIGA ELDEN.”
– Vår Frus löfte till den helige Simon Stock den 16 juli 1251

Hängivenhet

Sann hängivenhet till den saliga Jungfru Maria består av tre saker: VÖRDNAD, FÖRTROENDE OCH KÄRLEK.
Genom att helt enkelt bära skapularet kan vi varje ögonblick på dagen visa henne att vi vördar henne, älskar henne och litar på hennes beskydd.

Skapularet är en tyst bön

Liksom Herren lärde oss att be Fader vår, lärde den saliga Modern oss värdet av skapularet.
När vi använder det som en bön drar Vår Fru oss närmare sin gudomlige Sons Heliga Hjärta.
Det är därför gott att hålla skapularet i handen. En bön som frambärs medan man håller skapularet är så fullkomlig som en bön kan vara.
Särskilt i frestelsens stund behöver vi Guds Moders mäktiga förbön. Den onde anden är fullständigt maktlös när den som bär skapularet står emot frestelsen och i tyst bön åkallar den Heliga Jungfrun.
”Om du hade anbefallt dig till mig, skulle du inte ha råkat i sådan fara”, var Vår Frus milda tillrättavisning till den salige Alan de la Roche, en av hennes hängivna tjänare.

Inskrivning i brödraskapet

För att vara berättigad till skapularelöftet måste man vara inskriven i Brödraskapet för det Bruna Skapularet.
Detta är en enkel ceremoni som kan utföras av vilken präst som helst (se nedan).
Medlemmarna i brödraskapet får också del av alla de andliga förmåner som tillhör Karmelitorden.

Enligt ett uttalande från karmelitfäderna vid det nationella skapularcentret har varje präst nu rätt att ikläda de troende det bruna skapularet och att ersätta den lilla tidegärden med rosenkransen (se nedan).

Skapularet måste vara av 100 % ull, utan plastöverdrag, och får inte fästas eller nålas fast på kläderna.
Det bärs över huvudet, under kläderna, med en fyrkant av ull framtill på bröstet och en på ryggen. Bilder är inte nödvändiga.

Sabbatine-privilegiet – Det bruna skapularet av Vår Fru av Karmelberget

Den saliga Jungfrun av Karmelberget har lovat att rädda dem som bär skapularet från helvetets eld; hon skall också förkorta deras tid i skärselden om de skulle lämna denna värld med någon syndaskuld kvar.

Detta löfte återfinns i en bulla av påven Johannes XXII. Vår Fru uppenbarade sig för honom och sade, med hänvisning till dem som bär det bruna skapularet:

”Jag, Nådens Moder, skall stiga ned på lördagen efter deras död, och den jag finner i skärselden skall jag befria, så att jag kan föra honom till det heliga livets berg.”

Den saliga Jungfrun föreskrev vissa villkor som måste uppfyllas:

1. Bär det bruna skapularet oavbrutet.
2. Iaktta kyskhet enligt din livssituation (gift/ogift).
3. Be dagligen den saliga Jungfruns lilla tidegärd ELLER håll Kyrkans fastor samt avstå från kött på onsdagar och lördagar ELLER med prästens tillstånd, be fem dekader av Vår Frus heliga rosenkrans ELLER med prästens tillstånd, ersätt med någon annan god gärning.

    Morgonbönen – Vår Fru av Karmelberget

    O min Gud, i förening med Marias Obefläckade Hjärta (här kyss skapularet som tecken på din invigning), offrar jag till Dig Jesu Kristi Dyrbara Blod på alla altaren runt om i världen, och förenar med det offret av alla mina tankar, ord och handlingar denna dag.
    O min Jesus, jag önskar idag att få alla avlat och förmåner jag kan, och offra dem, tillsammans med mig själv, till Jungfru Marias Obefläckade hjärta, så att hon bäst skall kunna tillämpa dem till Ditt Allraheligaste Hjärtas ära.
    Jesu Dyrbara Blod, frälsa oss!
    Marias Obefläckade Hjärta, bed för oss!
    Jesu Heliga Hjärta, förbarma Dig över oss!

    Påven Benedictus XV, den berömde påven under första världskriget, beviljade 500 dagars avlat för den som andäktigt kysser sitt skapular.

    Påvarna och det Bruna Skapularet

    Påven Leo XIII:
    ”Karmeliternas skapulars ädla ursprung, dess utomordentliga spridning bland kristna folk under många århundraden, dess andliga frukter och de enastående mirakel som skett genom dess kraft gör Karmeliternas skapular högeligen lovvärt.”

    Påven Pius XI:
    ”Med tanke på den himmelska Moderns rikliga godhet mot sina barn, borde det vara tillräckligt att uppmana dem som tillhör skapularbrödraskapet att uthålligt fullgöra de heliga övningar som föreskrivits för att vinna de avlater de har rätt till.”

    Påven Pius XII:
    ”Alla karmeliter, vare sig de lever i de första eller andra ordens kloster, eller tillhör tredje orden eller brödraskapen, tillhör samma familj av vår Allraheligaste Moder och är förenade med henne genom ett särskilt kärleksband. Må de alla se i detta minne av Jungfrun själv en spegel av ödmjukhet och renhet; må de i skapularets enkelhet läsa en kortfattad lektion i blygsamhet och enkelhet; framför allt, må de i detta plagg, som de bär dag och natt, se en uttrycksfull symbol för deras bön om gudomlig hjälp.”

    Påven Johannes XXIII:
    Han talade ”om Guds Moder, som är ärad i denna kyrka tillägnad Vår Fru av Karmelberget. Hängivenhet till henne blir en nödvändighet; mot Vår Fru av Karmelberget dras vi med en öm men oemotståndlig dragning.”

    Påven Paulus VI, talande om marianska andakter, särskilt skapularet, sade:
    ”Må de troende hysa hög aktning för de övningar och andakter tillägnade den saliga Jungfrun som godkänts av Kyrkans läroämbete. Det är vår övertygelse att Marias rosenkrans och Karmeliternas skapular hör till dessa rekommenderade övningar. Skapularet är en fromhetsövning som genom sin enkelhet passar för alla.”

    ROSENKRANSEN OCH SKAPULARET ÄR OSKILJBARA.

    BE ROSENKRANSEN VARJE DAG!!

    Har du hört talas om den gröna skapulär?



    Den gröna skapularen (även kallad Märket av Marias Obefläckade Hjärta) är en andaktsartikel som godkändes av påven Pius IX år 1870. Den bärs för att erhålla Jungfru Marias förbön i bärarens liv och gärning, samt (särskilt) i stunden av den egna döden.

    Den huvudsakliga bönen som förknippas med den gröna skapularen är:

    “Marias Obefläckade Hjärta, bed för mig/ (eller namn på personen du ber för) nu och i min (hennes/hans) dödsstund.”

    Denna bön ska uttalas med tro och tillit, antingen av eller för den person som bär den välsignade skapularen. Andakten är särskilt inriktad på att söka andlig omvändelse och helande, ofta för familjemedlemmar som har fjärmat sig från tron eller som är sjuka.

    Hur man använder den gröna skapularens bön

    1. Skaffa och välsigna skapularen:
    Den gröna skapularen måste välsignas av en präst för att betraktas som ett sakramental.

    2. Bär eller placera den:
    Den person som vill ta del av skapularens nåd bör bära den eller ha den med sig. Om personen inte kan bära den, kan den placeras på en meningsfull plats, till exempel i rummet, under kudden eller i bilen.

    3. Be bönen:
    Säg bönen “Marias Obefläckade Hjärta, bed för oss nu och i vår dödsstund” med tillit och tro.

    4. Dela ut den:
    Ha gärna extra gröna skapularer att ge till andra som behöver omvändelse eller helande, och kom ihåg att be bönen för dem.

    Att tänka på

    Inte en lyckobringare:
    Den gröna skapularen ska inte användas på ett vidskepligt sätt, utan som ett stöd i den andliga hängivenheten, med kärlek till Gud och förtröstan på Hans försyn.

    Syfte:

    Andakten syftar särskilt till att be om omvändelse för dem som har fjärmat sig från tron, samt för kroppslig hälsa och sinnesro.